Search results

Digitaliseringen liknas ibland vid en ny industriell revolution eftersom en ny teknik introduceras, gamla arbeten försvinner och nya tillkommer, men vad innebär egentligen digitaliseringen av arbetslivet? Vilka arbeten kommer att försvinna och vilka nya kompetenser kommer att efterfrågas? Vilka grupper vinner och förlorar i denna omvandling och vad får det för konsekvenser i termer av ökad polaris

https://www.lu.se/artikel/framtidens-arbetsliv-digitaliseringen-av-arbetslivet-utmaningar-och-mojligheter - 2026-01-01

Flyget har de senaste åren varit i centrum för en het debatt kring klimatet och individens roll i klimatomställningen. 2018 tog sig ordet ”flygskam” in i Svenska akademins ordlista, och blev ett omdiskuterat ämne - samtidigt fortsatte vårt flygande nästan som vanligt. Idag, två år senare, har en global pandemi gjort att våra resmönster, liksom allt annat i världen, skakats om ordentligt. Kanske ka

https://www.lu.se/artikel/coronakrisens-paverkan-pa-vart-framtida-resande - 2026-01-01

En åldrande befolkning sätter press på pensionssystem och sjukvård. För att klara välfärden och ökade offentliga kostnader måste fler arbeta mer och längre. Fler äldre gör också att utbudet av äldre arbetskraft ökar. Vad kan få fler äldre att stanna kvar i arbetslivet och vilka hinder finns för äldre på arbetsmarknaden? Digitaliseringen gör många arbetsuppgifter fysiskt lättare och en större kompl

https://www.lu.se/artikel/framtidens-arbetsliv-langre-arbetsliv-vem-och-pa-vilka-villkor - 2026-01-01

Trots att språkliga och kommunikativa kompetenser spelar en central och avgörande roll i allt mänskligt (sam)arbete uppmärksammas fenomenet sällan i diskussioner om framtidens arbetsliv. Samtidigt behöver vi ställa frågor om förändrade behov av språkkunskaper på arbetsmarknad. Vem behöver kunna vilka språk i framtidens arbetsliv? Språksituationen förändras globalt och nationellt. Medan engelska en

https://www.lu.se/artikel/sprak-och-kommunikation-i-framtidens-arbetsliv - 2026-01-01

Lunds universitet fäller en professor och en forskare för avvikelser från god forskningssed. De båda har skrivit om och anpassat en tidigare inskickad forskningsartikel för att kunna publicera den i en annan typ av tidskrift. I den nya artikeln har dock tre kollegor som var medförfattare i den första artikeln utelämnats trots att båda artiklarna har liknande innehåll. Anmälan inkom i september 201

https://www.lu.se/artikel/forskare-falls-felaktigt-forfattarskap-i-forskningsartikel - 2026-01-01

Det är många som vill studera vid Lunds universitet i höst. Totalt är det 70 117 personer som har sökt till program och kurser vid Lunds universitet. Det är en ökning med 17 procent jämfört med förra hösten. Inte sedan höstterminen 2015 har så många sökt till Lunds universitet. Även nationellt har ansökningarna till universitet och högskolor ökat med 13 procent, enligt Universitets- och högskolerå

https://www.lu.se/artikel/stor-okning-av-antalet-sokande-till-lunds-universitet - 2026-01-01

Nu finns möjlighet att via nätet ta del av tankesmedjan LU Futuras välbesökta föreläsningsserie från hösten 2019. Den baserade sig på tre samhällsomdanande trender av betydelse för arbetsmarknad och arbetsliv: digitalisering, en åldrande befolkning och ökad globalisering. I viss mån är dessa fenomen relaterade. Det är dock oklart vilka konsekvenser de har för framtidens arbetsliv. Serien tog upp f

https://www.lu.se/artikel/forelasningsserien-framtidens-arbetsliv-nu-pa-natet - 2026-01-01

Utvecklingen av fotosyntesen spelade en avgörande roll när livet på jorden uppstod för fyra miljarder år sedan. Under det senaste decenniet har en del forskare tyckt sig se indikationer på att kvantmekaniska effekter är av betydelse i denna komplexa process. De idéerna krossas nu i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Fotosyntesen, i vilken levande organismer

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-slar-hal-pa-teorier-om-kvantmekanikens-betydelse-fotosyntesen - 2026-01-01

Johan Wester har en bakgrund som komiker, moderator och företagare. Som grundare och kreativ chef för Skånemotor har han satt igång ett idéarbete för att världsledande materialforskning i Lund fullt ut ska tas tillvara. Här delar han med sig av visioner kring det "ekosystem" som många aktörer vill skapa i Lund kring de stora forskningsanläggningarna Max IV och ESS. Hur skapas världens mest attrakt

https://www.lu.se/artikel/100-ideer-forskarby-som-vacker-all-varldens-nyfikenhet - 2026-01-01

Knivhyllan har ersatt bokhyllan som signal för kulturellt kapital. Men efter decennier av livsstilsätande, matlagningsprogram och munhålesensationer håller en ny matgeneration på att etablera sig. Matetnologen Håkan Jönsson ser en comeback för halvfabrikat och avhållsamhet. Mat är mer än näring, vilken roll spelar maten för oss idag?–  Mat har blivit ett sätt att visa upp vår förmåga till njutning

https://www.lu.se/artikel/matetnologen-skonjer-nya-ideal-efter-decennier-av-livsstilsatande - 2026-01-01

Solen strålar med överflödande kraft mot jorden. Kan den bli vår räddare i klimatnöden? På universitetet jagas den perfekta solcellen på nya banbrytande sätt. Att dyrka solen är en svensk nationalsport och i religionshistorien så betyder solen liv och makt – från faraonernas tid till dagens wiccahäxor i de skånska skogarna. Länkar till artiklarna i temat hittas nedan. LUM 2 / 2021 LUM 2 2021 (PDF

https://www.lu.se/artikel/tema-solkraft - 2026-01-01

Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker Vinterstare har studerat fiskarten ruda. I sin avhandling visar han på att rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan le

https://www.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2026-01-01

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren. På labbet i Lund ligger rödbruna tarmar från sälar och valar (tumlare) från Sveriges kuster i olika påsar. Proverna

https://www.lu.se/artikel/forskare-i-lund-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2026-01-01

Forskare vid Lunds universitet och Stockholms universitet kan ha löst gåtan om varför ett foster också låg i Peder Winstrups kista i Domkyrkan i Lund. DNA från biskopen och fostret har tillsammans med en utredning av släktskapsförhållandena visat att fostret troligen var biskopens egen sonson. Något framträder mellan biskopen Peder Winstrups bägge underben. Att döma av röntgenbilden är det frågan

https://www.lu.se/artikel/fostret-i-biskop-peder-winstrups-kista-kan-ha-fatt-sin-forklaring - 2026-01-01

Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen. Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme oc

https://www.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2026-01-01

Kan man ”fejka” risk management? Och när kan riskstyrning göra skillnad – på strategisk nivå? Detta är frågor som tas upp i en nyligen släppt bok – Empowered Enterprise Risk Management: Theory and Practice (Wiley & Sons, 2021). Författare är Håkan Jankensgård, docent på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Petter Kapstad, senior specialist inom enterprise risk management (ERM) och verksam v

https://www.lu.se/artikel/sa-bor-foretag-arbeta-med-riskstyrning-lat-papperstigern-forvandlas-till-en-radar - 2026-01-01

Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt.     Skruvar upp värmen – P

https://www.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2026-01-01

Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till användning. Plasmon är en kvasipartikel som härrör från kvantisering av svängningar i ett plasma eller i en metallpartikel. Exciton är

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2026-01-01

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2026-01-01

Lyssna på LUS vice ordförandes vårtal siste april och LUS ordförandes rektorsuppvaktning första maj. Siste april (30 april), Vårtalet, 17.55 LUS vice ordförande håller tal till våren. Talet hålls från andra våningen på AF-borgen klockan 17.55. Publiken samlas på Tegnérsplatsen. Vice ordförande ska enligt traditionen avslöja sin politiska inriktning genom en naturreferens. Efter talet sker mösspåta

https://www.lu.se/artikel/vartal-och-rektorsuppvaktning-siste-april-och-forsta-maj - 2026-01-01